Sommarserie del 5
Trädgård i litet format, sommarserie i åtta delar av
Cia Wedin, först publicerad i Dagens Nyheter
/Bostadsbilagan sommaren 2002. Publiceras
med tillstånd av Dagens Nyheter. Illustrationer
av Jens Magnusson, publiceras med tillstånd
av Jens Magnusson.
Kompost
Komposten sluter trädgårdens kretslopp genom att ta hand om och förvandla dess avfall till mjuk och
näringsrik mylla. Att jorden är mullrik både syns och känns: den är lätt fuktig, lös och fluffig, innehåller
mycket mask och färgen är härligt mörk och intensiv. Det är skönt att ta upp en näve mullrik jord; jämför
med den kladdiga känslan av lerjord eller sandjord som ju faller isär mellan fingrarna. Mullen är en
nödvändighet i all bra odlingsjord.Det är en utbredd missuppfattning att komposter luktar illa,
en välskött kompost har snarare en kraftfull, friskt jordig doft. Genom att redan från början komponera
sin kompost enligt gamla beprövade regler så undviker man dålig lukt, flugor och annat som man inte
vill ha i sin kompost.Starta helst på våren, genom att lägga lite grovt trädgårdsavfall som botten.
Ris, löv och gräs utgör en stor del av trädgårdens komposterbara material. Men komposten fungerar
inte om du låter den bli en enda stor majbrasa. Under sommaren måste du fylla på med rens från
rabatter, skal och blast från grönsaker och frukt, fallfrukt och rester från grönsakslandet. En bra
tumregel är att varva finfördelat med grövre.När du precis börjar fylla din kompost ska du vända
och blanda om lite i varje nytt ytlager. På så sätt håller du koll på komposten så den inte blir för
kompakt eller för blöt eller för torr. Det är i de första lagren man skapar kompostens framtid.
Nedbrytningen av avfallet påbörjas av de mikroorganismer som finns i växtresterna, men snart
syns kompostmaskarna som är små, tunna och lite rödaktiga.Så dyker daggmasken upp,
denna kompostens flitigaste medarbetare. Daggmasken gräver gångar genom kompostmassan
vilket ger bättre genomluftning. En daggmask producerar på en dag lika mycket gödsel som sin
egen vikt!Komposten ska inte röras om eller vändas i onödan, maskarna vill ha sina gångar i fred.
Men efter några månader brukar de flesta komposter stanna av, temperaturen sjunker och för att
få fart på den igen kan man vända den. Det kan kännas motbjudande för den ovane eftersom det
inte luktar särskilt trevligt när man bryter sig in i den halvfärdiga massan. Belöningen är att så fort
nytt syre kommer till börjar förmultningen igen och maskarna riktigt skuttar igång. På senhösten
täcker du komposten med ett lager jord och därefter med halm eller torra löv. Och så får den stå
över vintern. När det blir vår gräver du ur komposten igen och låter den eftermogna i ett lugnare
tempo. Något problem med avsättning av kompostjord brukar det inte bli; rens från en kvadratmeter
odlingsyta över en säsong ger ungefär en liter färdig kompostjord. För gödsling med trädgårdskompost
rekommenderas ca 10 liter per kvm, använd den till att toppdressa gräsmattan, mylla ned i rabatter
och odlingslotter, eller utblandad med planteringsjord i krukor och blomlådor.För att känna sig riktigt
lyckad med komposterandet krävs en kompostbehållare. Det kan vara en enkel låda med två fack av
glesa löstagbara träspjälor. Snickra den nu och ställ på en skuggig lättillgänglig plats i trädgården så
är allt klart tills det är dags att börja kompostera!
En gedigen handbok är Persson, K: Att lyckas med komposten (Bilda förlag 2001) som du hittar
under böcker på www.bildaforlag.se Författaren bistår med tydliga anvisningar för all slags
kompostering, dessutom finns en "felsökningslista" att konsultera om problem skulle uppstå
i eller kring komposten.