Sommarserie del 1

Trädgård i litet format, sommarserie i åtta delar av
Cia Wedin, först publicerad i Dagens Nyheter
/Bostadsbilagan sommaren 2002. Publiceras
med tillstånd av Dagens Nyheter. Illustrationer
av Jens Magnusson, publiceras med tillstånd
av Jens Magnusson.

Bra fjärilsläsning
finns i Bengtson, P, Isakson, P och Lewander, M: Fjärilshandbok
– om konsten att få fjärilar att trivas. (SNF1996.) Svenska
naturskyddsföreningens kansli har telefon 08-702 65 50 och
hemsida www.snf.se. Klicka på ”böcker” så hittar du handboken
ovan. På Skansen i Stockholm finns en trevlig fjärilsträdgård
skapad av fjärilskännaren Gunnar Karlsson i samarbete med
Naturskyddsföreningen.* Fjärilsträdgården på Kulturhusets tak
torkade dessvärre sönder på sensommaren 2002, någon ny
har inte planterats.

Fjärilsrestaurang
Plötsligt syns ett färgstänk i luftrummet. En fjäril! Så är ögonblicket förbi, fjärilen har fladdrat vidare.
Vi står kvar ”med fjärilar i magen”, för det finns något med fjärilar som gör människan smått förälskad.
Om du har en trädgård, en balkong eller en skyddad vrå på din gård så kan du skapa en fjärilsrestaurang,
d v s en plantering av särskilt nektarrika växter att locka de fladdrande små underverken med.
Fjärilsrestauranger dyker upp lite här och var, i privata trädgårdar, på skolgårdar och i parklekar, till och
med på Kulturhusets tak mitt i Stockholm! *På balkongen planteras t ex ”fjärilsbusken” buddleja daviidi,
ett fång kungsmynta, en kaprifol , några blomstertobak, aubrietia, heliotrop och ageratum. I rabatten mot
en solig vägg passar krokus, scilla, pärlhyacint, gullviva, luktviol, backtimjan, gulmåra och kungsmynta.
En kryddväxtodling kan fjärilsförstärkas med olika sorters timjan, kungsmynta, lavendel, salvia, gurkört
och isop. De allra bästa fjärilsväxterna är buddleja, kungsmynta, lavendel, timjan och rödblommiga tistlar,
färgglada blommor med stark doft. Ta reda på är när olika växter blommar, och planera så det blommar
hela säsongen. Särskilt tidigt på våren, sent på hösten eller om det blir en regnig sommar kan fjärilen
behöva hjälp för att finna tillräckligt med föda. När vi talar om fjärilar är det nästan aldrig någon som nämner
larverna eller pupporna. Okunskapen om hur fjärilar lever och förökar sig är stor. Vi städar bort deras naturliga
lekplatser och använder kemikalier i trädgårdar och odlingslandskap, vilket framförallt dödar larverna.
När fjärilarna parat sig och honan ska lägga ägg måste hon hitta rätt värdväxt. Varje fjärilsart har sin
speciella växt där äggen läggs och larverna kläcks: vill du se blåvingen så plantera backtimjan, till
nässelfjärilen nässlor och för den söta citronfjärilen brakved. Larverna äter väldigt mycket, och snabbt!
När de käkar upp nässelsnåret kan vi vara generösa och dela med oss men när de snabbt förbrukar
vinbärsbusken är det lätt att förväxla larv med skadeinsekt. När larven ätit klart hänger den sig i bakbenen
och förpuppas. Puppor syns i eller bredvid värdväxten, de kan också finnas i närheten på en husvägg,
stenmur eller direkt på marken! En del puppor ser ut som små torra löv, allt för att göra dem så osynliga
som möjligt. Vissa arter övervintrar som färdig fjäril, andra som ägg, larv eller puppa.
Fjärilen hinner flyga långt under sitt korta liv; vägledd av doften från blommorna trafikerar den avsevärda
sträckor. När den landat syns snabeln, det naturliga sugröret som fjärilen elegant rullar ner i blomman
för att komma åt dess nektar. Under besöken hos blommorna fastnar pollen på fjärilens kropp.
Det gör den extra viktig som pollinerare för blommor och träd. Fjärilskrögarens A och O är värdväxt,
värme och vindskydd. Och lite färg och doft. Erbjuder du det är chansen stor att du får fullsatt i sommar!