Kompostcenter

Foto © Björn Lanner bild 1 - 3

Överjärva gård i Solna har trots närheten till Stockholm behållit sin
lantliga prägel. Under senare år har gårdens byggnader restaurerats för
en rad nya verksamheter. Syftet är att bevara kulturmiljön för kommande
generationer och att utveckla gården som kunskapscentrum för
miljöinformation, bygdekunskap och byggnadsvård. Förutom ett välskött
ekologiskt café finns museum, utställningslokal, stall, antikhandel,
byggnadsvård, keramikverkstad, naturskola mm. I denna trivsamma miljö
fylld av engagemang och kunskap, djur och växter finns Kompostcenter
som drivs av Gunnar Eriksson. Hos Kompostcenter kan man få information
och rådgivning om komposteringskärl, källsorteringsmaterial och biologiska
toaletter. Självfallet finns ett gediget utbud av olika produkter till försäljning.

När vi besöker Gunnar Eriksson har vårsolen just börjat titta fram, snö ligger
fortfarande kvar på markerna runt gården. Gunnar tar av locket på en
kompost som han själv använder och den ångar av liv. Just så som en
levande väl fungerande kompost ska. Doften är, tvärtemot vad man kanske
skulle tro, inte alls oangenäm.
– Det är ca 45 grader inuti den här komposten, berättar Gunnar Eriksson.
Det här är ett kärl för hushållsavfall och den får dagligt tillskott från mig
och min fru. Vi använder påsar av nedbrytbar plast medan vår dotter Karin,
som har en keramikverkstad här på Överjärva, levererar i papperspåse.
Att ha en hushållskompost är självklart för Gunnar Eriksson. Att allt fler
privata hushåll väljer att kompostera ser han som en god utveckling; många
som börjat med en trädgårdskompost blir intresserade av att prova
varmkompostera. Det senaste är att allmänheten fått upp ögonen för
latrinkompostering.
– Just nu säljer jag massor av latrinkomposter eftersom kommunerna drar
in sin latrinhämtning. En latrinkompost är ju också en rimlig kostnad jämfört
med hämtning.
På hemsidan efterlyser Gunnar Eriksson försökspersoner till utprovning
av latrinkompostering. Intresset är stort.

Vi ber Gunnar om några goda råd kring kompostering av köksavfall; när det
fungerar är det fantastiskt men när något går fel och komposten förvandlas
till en illaluktande kletig massa full av småflugor blir man lätt förtvivlad.
Så illa ska det inte behöva bli om man gör på rätt sätt. Nyckelorden är
strömaterial, omrörning och mask. Och så ska man förstås endast tillföra
biologiskt nedbrytbart avfall. Och avfallet ska helst vara delat i mindre bitar.
Gunnar Eriksson tar sin egen kompost som exempel:
– Det viktigaste man gör när man komposterar är att blanda i någon form
av strömaterial, så man får en luftig miljö. Det här jag har här är lite för fint,
jag har helst fint kutterspån i men använder förstås det spån vår såg här
på gården levererar. Själva sågspånet är viktigare än omblandningen. Säg
att du slarvat gravt med spånet, rör du då om med blandaren så får du inte
in tillräckligt med luft. Det som händer är att jag flyttar på kladdet. Har jag
inte blandat i tillräckligt med strömaterial så får jag liksom ingen effekt av
omrörningen. Man brukar säga en del strömaterial på tre delar matavfall,
det stämmer någotsånär. Har man en roterande kompost som arbetar
snabbare och ger en snabbare frigörning av lakvatten ska man vara lite
mer på alerten att tillsätta strömaterial, När man blandar om får man ner
extra syre vilket gör det lättare för bakterierna att arbeta. Men rör inte djupare
än skruven! Blandar man djupare får man ner färskt material med stort
behov av syre i lager med dålig tillgång till syre och då går processen
sämre. Blandar du färskt och gammalt får du också problem när du ska
tömma komposten, man ska blanda ytligt för då får man en väldigt tydligt
skiktning av lagren i komposten. Mellan det färska däruppe och det färdiga
därnere.
Nedbrytningen av avfallet sköts av kompostmaskar. Det ska krylla avmask
i komposten, det är ett tecken på att processen fungerar som denska.
– Har man en kompost med tät botten kan man tillsätta mask i början,
som kompostmask används dymask eller lövmask. För de flesta är mask =
daggmask. Men de här är mindre, snabbare, fortplantar sig mer, käkar mer.
Den här komposten har en tjock fylld vägg vilket ger god isolering. Det finns
också lite luft mellan spalterna. Den lilla värme som bildas i en kompost
med tunna väggar sticker lätt iväg genom springor och vid locket. Gunnar
rekommenderar att man använder en isolerad kompost vid kompostering
av hushållsavfall.
När Gunnar tar bort sidan av komposten syns de olika lagren tydligt.
Längst ned finns en snart färdig jord.
– När man gör som jag gör, rör grunt, så bygger man upp en fin skiktning.
När man sedan ska tömma den så skottar man ut den kompost som inte
är klar. Tar resten och lägger tillbaka den färska. Det sköter sig självt.

Obs! Den kompostjord du får från varmkomposten är mycket koncentrerad,
blanda därför alltid ordentligt med matjord när du lägger ut komposten på
rabatten, så det inte blir för starkt för växterna. Tänk på att inte använda
varmkompostjord till grönsaksodlingen om du inte är helt säker på att du
lagt i avfall utan gifter i. Exempelvis giftrester från besprutning bryts inte
ned så snabbt, om alls. Däremot går det bra att använda jorden från
hushållskomposten för att gödsla rabatter etc.

Kompostcenter finns på Överjärva Gård, 170 68 Solna
Telefon 08-655 07 50. e-post: info@kompostcenter.se
Hemsida: www.kompostcenter.se
Öppettider
Måndag — Fredag 12 — 18
Lördag 11 — 14
Övriga tider enligt överenskommelse

Gunnar Eriksson har skrivit ett utmärkt infoblad om latrinkompostering.
Vi publicerar det nedan med tillstånd av författaren:

Gunnar Eriksson driver Kompostcenter vid
Överjärva gård i Solna.

Rör inte djupare än skruven! Tipsar Gunnar
Eriksson, kompostexpert.

De olika lagren i komposten syns tydligt:
från det färska längst upp till färdig jord
längst ned.

Kompostcenter hittar du på Överjärva gård i
Solna strax norr om Stockholm.

Mullbanken kompostkärl.

Kompost är spännande för stora och små,
daghem är ofta duktiga på kompostering

Så klarar du latrinkomposten